Sambandslexikon

Arrhenius föddes den 19 februari 1859 i Vik utanför Uppsala. Han var son till en lantbrukare och upptäckte tidigt sitt intresse för vetenskap, särskilt kemi. Han utbildade sig vid Uppsala universitet och fick sin doktorsexamen vid en ålder av 22 år.

Redan som doktorand ägnade Arrhenius sig åt forskning inom elektrokemi, vilket senare ledde till hans banbrytande teorier om elektrolyter och syrakoncentrationer i lösningar. Hans forskning var så betydelsefull att han blev den första personen att motta Nobelpriset i kemi från en svensk institution, Stockholms universitet.

Arrhenius fortsatte att göra stora framsteg inom flera områden, inklusive atmosfärfysik och kosmologi. Han var en av de första att föreslå teorin om att ökad halt av koldioxid i atmosfären kunde leda till global uppvärmning, och han var också en av de första att föreslå att liv skulle kunna existera på andra planeter.

Utöver sin forskning var Arrhenius också en passionerad förespråkare för folkbildning och vetenskaplig utbildning. Han skrev flera böcker och artiklar för allmänheten och deltog aktivt i debatten om utbildning och vetenskapens roll i samhället.

Svante Arrhenius avled den 2 oktober 1927 i Stockholm, men hans arv lever vidare genom sitt arbete och hans insatser inom vetenskapen. Han är en av Sveriges mest framstående forskare och en inspirationskälla för många unga forskare i dag.