Alfred Nobel

I dom två första inläggen skrev jag om en av Sveriges mest älskade författarinnor, självaste Astrid Lindgren. I detta inlägg tar jag mig en titt på en annan stor svensk, ingen mindre än Alfred Nobel född 1833 och grundaren av Nobelpriset och hjärnan bakom uppfinningar som dynamit. Alfred var ett Immanuel Nobel d y och Andriette Nobel åtta barn, en av fyra som nådde vuxen ålder. Alfred och hans tre bröder, Robert, Ludvig och Emil hade en tuff uppväxt mycket på grund av faderns dåliga hälsa. Efter ett misslyckat försök av fadern, att driva företag valde man att flytta till Sankt Petersburg under 1842, när Alfred var blott nio år gammal. Han tvingades växa upp väldigt tidigt, på grund av familjens tuffa ekonomiska sits och hjälpte redan från tidig ålder att bringa in pengar till familjen genom att sälja bland annat tändstickor.

Till skillnad mot det misslyckade försöket att driva ett företag i Sverige lyckades familjen desto bättre i Ryssland. Fadern hade konstruerat minor som den ryska militären fattade intresse för. Framgångarna lät sig inte väntas och familjens ekonomi var åter i ordning, så pass att Alfred och hans tre bröder fick möjligheten att få privatundervisning av både ryska och svenska lärare. Studierna gick så pass bra att Alfred skulle komma att lära sig fem olika språk under en två år lång studieresa där han besökte Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien samt USA.

 

Efter att Krimkriget hade upphört 1856, minskades också intresset för minorna som gett familjen sin förmögenhet. Men efter orderna slutat komma in och fordringsägarna som ville ha sina pengar, gick Immanuel ännu en gång i konkurs och tvingades återvända till Sverige igen, lika fattiga som de var när det flyttade till St Petersburg. ända till dess att den ryska revolutionen gjorde sitt intåg.

Alfred slår igenom som uppfinnare

Familjen återvände till Sverige 1863 och väl där började Alfred att studera sprängmedel, främst det farliga nitroglycerinet, ett väldigt ostabilt ämne som krävt många liv på grund av felaktig hantering. En av dessa var bland annat Alfreds yngre bror, Emil Nobel som vid 21 års ålder omkom efter en explosion i Alfreds experimentfabrik i Heleneborg. för att kunna vara användbar. Han var fast besluten om att lyckas utveckla ett sprängmedel som skulle vara betydligt säkrare än nitroglycerin, något som han också lyckades med, drygt ett år efter Emils bortgång. Han kunde då presentera den allra första dynamiten till omvärlden. Detta tillsammans med den så kallade tändhatten som han utvecklat året innan, gjorde att man nu kunde både enkelt och säkert använda sig av sprängmedel utan att behöva oroa sig för hanteringen av medlet då dynamiten var helt ofarlig till dess att stubinen eller tändhatten antänts. Han lyckades med detta genom att ta nitroglycerin och blanda det med kiselgur och därefter forma blandningen till dynamitstavar. Alfred fick patent på denna uppfinning året därpå och det var då som hans riktigt stora framgångar tog fart. Efterfrågan var så stor att Alfred öppnade ett flertal fabriker runt om i världen, vilket också skulle se honom på resande fot under stora delar av hans återstående liv.

Alfred slår igenom som uppfinnare