Alfred Nobel del 2

Jag fortsätter här att skriva om kända svenskar som har på ett eller annat sätt har påverkat Sverige och/eller området som personen varit verksam inom. Detta blir den andra delen om den svenske uppfinnaren Alfred Nobel. I första delen skrev jag lite om hans historia och hur han slog igenom som uppfinnare där hans patent på dynamiten lade grunden för hans stora framgångar. Efterfrågan efter dynamiten var så stor att Alfred öppnade ett flertal fabriker runt om i världen, vilket också skulle se honom på resande fot under stora delar av hans återstående liv. Dynamiten var dock bara en av många saker som Nobel uppfann under sin livstid.

Alfred Nobes uppfinningar

Dynamit som uppfanns 1866, som han fick patent på 1867

Spränggummi – Ett bomullskrut upplöst i svartkrut och således mer eller mindre riskfritt att transportera och hantera.

Spränggelatin – Preics som det låter, spängämne i gelatinformat, uppfanns 1875

Ballistit, även kallat nobelkrut – Presenterades av Nobel under 1887. Till skillnad mot vanligt krut så utvecklade denna version betydligt mindre rök jämfört med vanligt svartkrut. Detta lyckades han uppnå genom att blanda nitrocellulosa med nitroglycerin i lika delar. Båten Mignon Naftaslup – Den sjösattes 1892 och var en ångdriven båt med 6hk. Måtten på båten var 12 m lång, 1,8 m bred och ett djupgående på 0,9 m.

 

 

Att dynamiten fick sådant stort genombrott och blev så populärt, på så kort tid, var helt och hållet på grund av att ämnet inte var i närheten av så känsligt som nitroglycerin. Dynamitgubben innebar nu att man kunde med enkelhet transportera explosiva ämnen utan att behöva oroa sig för eller riskera ofrivillig detonation. Dynamiten var nämligen stötkänslig och kunde ta hårda stötar utan att explodera, något som man var tvungen att vara oerhört försiktig med när man transporterade ren nitroglycerin. Även om dynamiten innehöll nitroglycerin så var kombinationen som Nobel hade utvecklat, inte alls lika känslig som ren nitroglycerin. Det enda som krävdes var att dynamiten hölls uppvärmd under transport, då den vid fruset tillstånden också var stötkänslig.  Men detta löste man relativt enkelt vid sprängningsarbeten i kallt väder, genom att förflytta dynamiten i varmt vatten, detta då ren nitroglycerin övergår i fast form redan vid +13 °C. Detta innebär att ämnet blir stötkänsligt redan vid några plusgrader, men det var betydligt enklare att hålla den uppvärmd vid transport än att behöva oroa sig för ofrivillig detonation.

Fördelen med nobelkrut var att när man använde krutet vid avfyrning av projektiler, så skapades det ett betydligt mindre rökmoln jämfört med svartkrut vilket minskade risken för att fienden skulle upptäcka vart skottet avfyrades ifrån men också minska eventuella problem med sikten genom de rökmoln som bildades.

Under sin livstid ansökt och beviljades Nobel en mängd olika patenter, totalt omkring 350 stycken. Detta omfattade mestadels sprängmedel men också förbättringar kring säkerheten vid hantering av explosivt material så som exempelvis gas.

Nobelpriset

Vid sin bortgång lät Alfred Nobel meddela genom  sitt testamente, daterat den 27 november 1895, att en stiftelse skulle grundas med hans efterlämnad förmögenhet, och att räntan skulle delas ut som del av ett pris åt personer som under föregående år bidragit stort för mänskligheten. I och med detta uppstod då Nobelpriset, som skulle fördelas över följande fem områden:

 

Fysik. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien

Kemi. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien

Fysiologi eller medicin. Pristagare utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet

Litteratur. Pristagare utses av Svenska Akademien

Fredsarbete. Pristagare utses av Norska Nobelkommittén.

Nobelstiftelsen har sedan 1901 varje år delat ut detta på Nobels dödsdag, den 10 december. I slutet av 1900-talet fick denna årliga tilldragelse ytterligare status i och med att den 10 december utmärktes som Nobeldagen i svenska almanackor och blev allmän flaggdag i Sverige.

 

Alfred Nobel del 2
Alfred Nobel del 2